Sofia Lindh

Det är den där känslan som sprider sig igen. Det börjar i huvet, hjärnan hamnar på spinn, sen känner man hur det följer med blodet ut i hela kroppen, 48 sekunder senare, då är det överallt!
Det vankas festival igen...

Tält köps in, Partytält blir sprayade, och man börjar spana runt efter sjuka grejer att ta med sig.

I år blir det sjuka: Vattenpistoler, Bussfönster hacka, 500 kondomer, 300 pkt glidmedel, Princessdiadem och Kärlek från högre makter.
Vi laddar med stora patroner...

Tisdag om 1,5 vecka, då åker jag. Jag förväntar mig att ni är där, att ni är laddade inför den sjukaste veckan som skall uppbringas!

Be there and share all the love. !

Jag har ett svar.
Jag har en vision.

Malmö. Det är nog staden.

Har just kommit hem från falsterbo. Känner mig lite sliten, fastän jag inte fullföljde festveckan, så var jag där i 2 dar, 2 nätter som spenderades med aldeles för härligt folk. Det är sannerligen en grej som slagit mig. Det gör ont, onte att erkänna hur Örebro är en stad med begränsningar som inte passar längre. Hur jag känner att jag vill expandera i mitt sociala liv och i mina relationer.

Jag spånar på Journalistutbildning.
Grovt.

Man får perspektiv på ett helt annat sätt, när man har sina fall. Direkt efter en uppgång så kommer det. Och jag har en episk förmåga att trilla ordentligt så att det gör ont i dagar.
Ett tag tror man verkligen att man är stark. Det är inte helt okej. Särskilt när det visar sig att man tappar styrkan totalt i fallet.

Nej det jag menar är att känslomässigt lever jag i ett bananas bergochdalbane helvete. Och det tycks aldrig räta ut sig. Lika känslomässigt överlycklig som jag kan bli, lika åt helvete kan allting gå också. Och nu, nu är det som vanligt neråt. Jag ska ta mig upp, men det kostar.

När man har dreamboy inom räckhåll, hur länge kan man vänta på honom då?
Och hur länge stannar egentligen känslorna?

Jag har inte svaret ännu, men snart så!
Det enda jag vet är att jag trillar av stolen när han ringer. Jag får andnöd när han smsar och vissa dagar är jag lyckoruset herself.
Sannerligen är han det finaste jag vet justnu.
Och jag har aldrig varit med om att ett namn kan klinga så vackert i munnen, och smaka så gott.

Jag älskar den